BULLAR

Hemma från sjukan nu, dom tog bara blodprover som tur va..
Åkte som sagt in på sjukan i söndags eftermiddag och här kommer min fb status som jag skrev igår kväll:
Dags att skriva av sig om mitt sjukt dåliga bemötande på Mälarsjukhuset! 
Åkte in till akuten igår kväll och var mega dålig, hade 5 sjuksköterskor omkring mig , 1 gav mig syrgas, 2 tryckte ner mig i britsen, 1 satte in en nål i min arm och 1 kollade puls och blodtryck. 
Fick åka in på ett rum ganska direkt och träffa en fantastisk läkare och fick även lite lugnande , efter någon timmas väntan så fick jag åka in på en CT-röntgen och sen upp på avdelning AVA (akut vårds avdelning) Där uppe hände det nästan ingenting.. på natten fick jag sova i korridoren utanför receptionen där dom kunde hålla koll på mig under natten, fick inte ha någon kontakt med mina föräldrar och fick alvedon när jag berätta att mitt huvud var bort domnat och hade kraftiga smärtor och anfall efter anfall.. kände mig inte trygg någonstans.
I morse fick jag komma in på mitt rum igen och träffade en läkare som sa att jag skulle göra diverse undersökningar och äntligen kände jag mig trygg igen.
Han sa bland annat att jag skulle få träffa en Expert Neurolog .
Timmarna gick och någon neurolog kom inte.. när mamma kom vid 14.00 så kom en annan läkare in som var så otrevlig så jag fortfarande får rysningar.
På henne lät det inte som om det vore något fel på mig utan jag var frisk.. neurologen ville inte träffa mig.
Blev mer och mer otrygg och massa andra otäcka saker hände som jag inte nämner här.
Men till slut fick jag nog, jag ville HEM! Ringde på alarm klockan och det tog upp till 15-20 minuter innan en sjuksköterska kom in och fråga "är du hungrig?" eeeh nej?
då rann bägaren över på både mig och min starka mamma, tänk om jag hade ramlat för ärligt talat kan jag knappt gå själv.. eller tänk om jag hade spytt blod ja men vad som helst. Nej dom märkte inte ens att jag hade larmat.. vi bad dom att ta bort min nål och skriva ut mig.
Nu är jag äntligen hemma och känner mig mer trygg än vad jag gjorde på sjukhuset.
Jag känner att på ett sjukhus ska man ha bra bemötande, och lyssna på patienten dom hade inget.. förutom dom 2 första läkarna jag träffade.
Nu är jag som sagt hemma, fortfarande ont, fortfarande svag, fortfarande bort dommningar i huvudet och kroppen, fortfarande rädd över vad det kan vara.
Mälarsjukhuset är ett PINSAMT sjukhus engligt mig med NOLL KOLL.

Tycker det är så otroligt att man ska få det här bemötande :( 
 Men nu är det som det är. 
Ja tog som sagt blodprover i dag och ja ska få en kallelse till en undersökning. Sen söker vi nog till Uppsala. 
Trist men sant. 

Nu står mamma iallafall och bakar bullar, mumma !